8 augusti 2013

Så kan det gå när man inte ser sig för

ELÄNDE Det var tur för min Agnes att jag fanns till hands och trösta henne. Särskilt efter att husse hade spökat ut henne med massa gasbindor. Så här illa var det inte, men det hade kunnat ha varit väldigt illa.

Min Agnes cyklade åt ett håll. På en korsande gata kom en bil och körde åt sitt håll. När deras vägar korsades gick min Agnes cykel sönder och min Agnes också. Bilen fick också en buckla.

Det här var sju år sedan som olyckan hände, men det är otäckt än idag.
Min Agnes tänkte "jag stannar", när hon såg bilen.
Bilen tänkte "jag stannar", när den såg min Agnes.
Agnes tänkte ”bilen stannar”.
Bilen tänkte ”Agnes stannar”.
Så körde de bägge två och PANG. Där låg min Agnes på gatan. Dessbättre var det bara ett par kvarter från sjukhuset, som skickade min Agnes till Eksjö.
Dessbättre var det inte så farligt, men otäckt var det.
Min Agnes fick en ny cykel. Den är i Uppsala nu.
Jag hoppas hon cyklar väldigt försiktigt.

Hej så länge
Sverker

Leg. tröstare

VRAK En rekonstruktion av olycksplatsen. Som du ser blev det bara ett vrak av min Agnes ganska nya cykel. Det gick av lite här och där och hela ramen blev sned. Dessbättre blev det inget vrak av min Agnes.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar