Idag tillät jag Lucy gå ut

KOM Jag var faktiskt tvungen att ropa på Lucy, för att hon skulle förstå att det var dags att gå ut för henne också.

Som du vet, har Lucy (den fula franska katten) inte fått gå ut. Men idag skulle det bli en första lovlig utomhustur. Hon har ju rymt ett par gånger innan, men nu tyckte jag att hon också kunde få gå ut i det fria.

Naturligtvis har jag många skäl till att jag vill att Lucy ska gå ut. Närmare bestämt tre skäl:

1. Hon försöker hitta hem till Frankrike.
2. Hon blir lite rädd för mig, så jag kan jaga upp henne i det höga körsbärsträdet.
3. Hon lär sig bajsa utomhus.

Nu gick det ju inte alls som jag tänkte mig. Hon försökte inte hitta hem till Frankrike. Hon var inte det minsta rädd för mig, snarare tvärtom. Hon bajsade inte.
Hon var bara ute och vände och sedan gick hon in igen.
Vad det inte det jag visste, att den fula kattan är feg!

Hej så länge
Sverker
Leg. kattvallare

FÖRSIKTIGT Sällan har man sett en katta som går så försiktigt. Att det ska vara så svårt att ta det avgörande klivet ut i friska luften.

HOPPA Jag hoppades förstås att kattan skulle hoppa ner från trappan och sätta iväg. Då hade jag sprungit efter och sett till att hon hade ”räddad” sig upp i körsbärsträdet. Sedan hade hon kunnat sitta där och tittat på utsikten ett par dagar. Eller tills Agnes kom hem för att plocka ner henne.

TREVLIG Vad gör kattan istället för att låta sig jagas? Jo, hon går och stryker sig mot mig, för att låtsas att hon är trevlig.

FEG Efter en minut och elva sekunder gick hon och satte sig i dörröppningen igen. Är inte detta höjden av feghet? Och hon påstår att hon har varit vildkatt i en storstad som Toulouse. Fast vad kunde man vänta av en ful fransk katt?