Gubben Frost är på besök

REN När jag går i det frostiga gräset jämte vägen, så blir jag alldeles ren om tassarna. Husse borde vara glad att gubben Frost är här, för det är han som säger att jag inte få hoppa upp i sängen med smutsiga tassar. Men det är väl min säng? Vill inte husse ligga i den kan han väl ta soffan.

Idag har vi besök av gubben Frost. Husse tycker inte det är roligt. Han tycker det är trevligare med värme. Jag däremot välkomnar vintern. Hoppas det kommer snö snart – men lagom.

Idag, när vi var ute och hämtade tidningen på morgonen, var det alldeles svart och vitt. Luften var svart, men marken var vit. Jag tycker det är kul att gå i frostigt gräs. Husse tycker det är kul att gå i varm sand på en havsstrand. Det kan jag tyvärr inte erbjuda här och nu. Sand har vi aldrig och värme håller vi oss bara med på sommaren.
Det enda som husse gillar med frosten är att han kan ta frostiga bilder av löv. Jag tycker det är bättre om han tog lite fler bilder av mig. Jag är vackrare.

Hej så länge
Sverker
Leg. köldforskare

DIMMA Tidigt på morgonen var det jättedimma, sedan hade den lättat när husse tog bilden av mig. (Han har ju zoom, så jag begriper inte varför han har med så mycket oväsentligt runt om mig.) Nu är det alldeles vitt igen.

FEL När gubben Frost hälsar på, så sätter han vita siluetter runt alla blad och växter. Husse säger att det är fel, för när han gick i skolan, fick han lära sig att silutter ska vara svarta.

SPIKSKOR Spindeln (Elin), som bor här, blev nog snopen idag. Jag undrar om hon har fyra par spikskor som hon kan sätta på sig, om hon ska ut och ränna på det isiga nätet?

Dagens ord på vägen

Åt en god hund skall man giva ett gott ben.

(Jag är en mycket god hund!)
Sverker
(2000– )

11.11.11.

JÄRTECKEN 1 En ensam kanotist på sjön den 11 november är inget konstigt. Hade det däremot varit 11x11 (=121) kanotister, hade jag kanske dragit mina vackra öron åt mig.

Idag är det den 11 november 2011. Det innebär att många skrockfulla slår till och gifter sig idag. Många har förväntat sig märkliga händelser detta magiska datum. Dock inte jag, eftersom jag inte alls tror på övernaturliga saker. Men för säkerhets skull jag ut och letade järtecken och omen (=ovanliga saker, till exempel att Egon skulle lyda, som folk tror att de betyder ett förebud om elände eller olyckor ). Dock fann jag inga, vilket också var väntat.

Under en av våra vanligaste promenader (=Klunken, ca 5 km), fann jag inte något som verkade konstigt. Därför bad jag husse att ta lite bilder hur som helst, alltså precis som han brukar. Den tvehövdade huggormen och fembenta älgen, ansåg jag vara alldeles för vanligt förekommande, så dem har vi inga bilder på.
Inte ens en vädersol eller älva såg vi.

Hej så länge
Sverker
Leg. realist

JÄRTECKEN 2 En snöpinne, som dessutom är hel, är inget konstigt den 11 november. Särskilt eftersom de satte upp dem idag. Hade det däremot varit den 11 december och vägen fortfarande varit kantad av hela snöpinnar – det hade varit synnerligen konstigt.

JÄRTECKEN 3 En klöverblomma som sträcker sig efter dagens sista strålar från novembersolen är inte så märkvärdigt. Jag har ju tidigare konstaterat att blommorna har lite svårt för det här med vintertid. Ser du en blommande klöver i februari däremot, så betyder det att du kommer att få lite klöver (=lön), även om du arbetar på SAAB.

JÄRTECKEN 4 En sista grön ormbunke har sin naturliga förklaring. Den har käcka växten hade planterat sig på den plats i skogen där den exponeras maximalt att höstsolen. Ormbunkens kamrater som valt in skuggigare plats, var sorgligt vissna och bruna.

JÄRTECKEN 5 Att husses skugga kommer med när han ska fotografera det finaste som finns (=Sverker) beror på två saker: solen står så lågt, så skuggorna blir väldigt långa och att han är en betydelselös skuggfigur som är lite klantig med kameran.

Dagens ord på vägen

Bättre elva nedgrävda ben i trädgården än ett i affären.

Sverker
(2000– )

Tankar om nutid, framtid och baktid

Just precis när du läser det här är det nutid. Alla bilder som du kan se på min blogg är fotograferade i baktiden. Men de fotograferades en gång i den tid som var nutiden då. Att fotografera framtiden är omöjligt.

Det går inte att resa i tiden. Nutiden är nu, framtiden kommer och baktiden kan du bara minnas eller läsa om.
Idag vill jag visa hur baktiden såg ut för precis ett år sedan och hur den ser ut nu. Med nu menas här när bilderna togs exakt ± 5 minuter jämfört med baktidsbilderna den 10 november för ett år sedan.
Skillnaden är uppenbar. Då hade jag snö, det har jag inte nu. Det var både besvärligt och kallt att kissa.
En likhet är att vägen inte var plogad då. Det är den inte idag heller. Hur det blir med snö eller plogning i framtiden, vet vi inget om.

Hej så länge
Sverker
Leg. tidsresenär

BAKTID Agnes hus med snö och himmel med sol. Förra årets snö kom som en befrielse för husse, eftersom varken han eller andra inte kunde se alla löv på gräsmattan. Vår tomt var lika fin som grannarnas.

NUTID När du ser den här bilden har det redan förflutit en bra tid sedan den togs. Det är egentligen ingen nutidsbild, men den är fotograferad exakt ett år senare än snöbilden. I år vågar husse ta bilder på gräsmattan, eftersom det inte finns så många löv kvar. De som finns är söndertuggade av gräsklipparen, för de ska bli mat till daggmaskarna som bor under de gröna grässtråna.

BAKTID Min väg är som alltid oplogad. Det beror på att kommunalrådet inte bor här, tror husse. Kommunalrådsvägen plogas tidigt och att plogbilen skulle ploga 400 meter extra på morgonen, kan man ju inte begära. Då är det smartare att den kör fyra kilometer elva timmar senare utan att ploga på vägen ut bara för att bloga min väg.

NUTID Min väg är som alltid oskrapad. Det beror på att kommunalrådet inte bor här. Hans väg har nämligen asfalt. Hur sant är inte den gamle gatudirektörens löfte att det inte ska asfalteras här före 1987. Det var en av de få saker han hade rätt i.

BAKTID Tänk dig själv att ha så korta ben som jag och behöva kissa utomhus när det är så mycket snö. Det blir kallt på vissa kroppsdelar vill jag lova. Det är inte särskilt roligt, men nödvändigt.

NUTID Jag har fortfarande lika korta ben och jag måste fortfarande kissa utomhus. Men det blir bara luftigt på vissa kroppsdelar. Det är roligt att göra många markeringar, men också nödvändigt.

Dagens ord på vägen

Hösten är bara en färggrann varning för vintern.

Sverker
(2000– )

Blygsamhet och ödmjukhet är mina signum

BLYG Detta är en alldeles sann bild av mig. Jag vill inte gärna synas, eller på något sätt framhålla mig själv eller alla mina förtjänster. Det senare kan vara svårt, eftersom jag är så otroligt smart och trevlig. Nobless oblige.

Det kanske finns någon av mina många besökare på min utomordentligt intelligenta och spännande blogg, som kan uppfatta mig som lite kaxig. Inget kunde vara mer fel. Det är blyghet och ödmjukhet som är de mest framträdande av de många mycket förtjänstfulla egenskaper jag har.

Naturligtvis är det mycket svårt för mig att inte bli lite mallig, rentav högfärdig. Är man bäst i allt, som jag är, så kanske det kan stiga åt huvudet på somliga. Så är dock inte fallet med mig. Jag har trots alla mina framgångar behållit den ödmjuka inställning till mig själv, som jag alltid har haft. Detta även efter det gick upp för mig att jag inte bara var smartast av alla, utan också vackrast.
Mitt välförtjänta kändisskap har mer fått mig lite blyg än stöddig. Jag vill inte bli som Mikael Persbramdt, även om jag är ack så mycket bättre och har mer att yvas över. Kanske du har träffat mig då jag frejdigt kommer glatt svansviftande mot dig. Då ska du veta att det är med stor viljestyrka och en enorm medfödd artighet som jag gör det. Nobless oblige (= är man bättre än alla andra, som jag är, så förpliktigar det också).
Helst skulle jag vilja, likt tjuren Ferdinand, sitta under en korkek och lukta på blommor. Men jag är ingen tjur. Jag är ju världens smartaste och vackraste västgötaspets.

Hej så länge
Sverker
Leg. ödmjuk

STILIG Du kanske tror att jag har intagit den här fotoposen bara för att visa hur stilig jag är? Inget kunde vara mig mer främmande. I största ödmjukhet och med enorm självövervinnelse ställde jag mig så att husse skulle bli stolt över sin Sverker. Nobless oblige.

MALLIG Nej jag är inte alls mallig, om du nu trodde det. Jag sitter bara med halvslutna ögon och lyssnar på en lövsångare som sjunger så vackert bara för mig. Även om han ansträngde sig till sitt yttersta, så är mitt skall både starkare och framför allt vackrare. Så har jag övat både länge och ofta. Nobless oblige.